



Textilfibrer produceras inte vid fabriksgrinden.
De produceras i landskap, jordar och ekosystem vars långsiktiga kapacitet är förutsättningen för framtidens råvaruförsörjning.
Textilkompassen utvecklar en öppen kunskapsplattform som samlar, strukturerar och synliggör kunskap om markanvändning, biologisk mångfald och ekosystempåverkan - från jord och frö till fiber.
Textilindustrin är beroende av naturens kapacitet – både att producera de råvaror som värdekedjan bygger på och att ta emot de material och ämnen som samhället sätter i omlopp. Samtidigt fortsätter den globala fiberproduktionen att öka, medan mer än 99% av materialflödena fortfarande utgörs av jungfruliga resurser. Alla textilfibrer har sitt ursprung i naturen och återförs förr eller senare till samma biosfär, men med mycket olika konsekvenser för mark, vatten, klimat och biologisk mångfald. Hur dessa flöden utformas blir därför avgörande – inte bara för enskilda produkter, utan för naturens långsiktiga kapacitet att bära framtidens textila värdekedjor.
För industrin, offentlig sektor och andra aktörer innebär detta en växande utmaning. Kraven på spårbarhet, transparens och hållbar råvaruförsörjning ökar, samtidigt som klimatförändringar, markförsämring och förlust av biologisk mångfald påverkar de system som textilproduktionen är beroende av. För att fatta välgrundade beslut behövs kunskap som inte bara beskriver produkter och processer, utan också de naturgivna förutsättningar som värdekedjorna vilar på.
Textilkompassen utvecklas för att komplettera och stärka befintliga kunskapsunderlag. Genom att samla, strukturera och synliggöra kunskap om olika textilfibrers påverkan på mark, biologisk mångfald och ekosystem från jord och frö till fiber, utvecklar projektet ett öppet och vetenskapligt baserat beslutsunderlag. Ambitionen är att skapa en gemensam kunskapsgrund som kan harmonisera med etablerade verktyg och samtidigt bidra med perspektiv som idag är svåra att fånga och jämföra. Projektets fokus ligger inte enbart på att utveckla ny kunskap, utan på att göra befintlig och ny kunskap mer tillgänglig, begriplig och användbar för de beslut som formar framtidens textila värdekedjor.
Textilkompassen utvecklas med medfinansiering från Interreg Sverige–Norge, Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune


Aktuellt
Utforska nyheter, artiklar, event och samverkansmöjligheter

Evenemang
Webbinarium: Ett föränderligt landskap för bedömning av textilfibrer – en öppen dialog om utmaningar, frustrationer och möjligheter
Välkommen till ett webbinarium som öppnar upp för ett ärligt och utforskande samtal om de metoder och antaganden som idag formar hur textilfibrers miljöpåverkan bedöms och jämförs. Hur väl speglar etablerade metoder som LCA och PEFCR den faktiska påverkan från olika textilfibersystem? Hur påverkar framväxande europeiska bedömningsramverk vår förståelse och jämförelse av olika fibrer? Vad ryms inom dagens bedömningar – och vad faller utanför? Och hur kan vi bättre fånga komplexiteten i olika fibersystem, så att vi kan synliggöra både deras negativa påverkan och deras potential att bidra positivt till ekologiska system?
Artikel
Textilkompassen:
Nytt projekt ska lösa textilindustrins gordiska knut
Vad är egentligen mer hållbart? Bomull eller polyester? Ylletröjan eller den syntetiska fleecejackan?
Skribent: Tone Tobiasson
Hur många gånger har den här frågan ställts? Och hur mycket har ett svar med två streck under svaret varit efterfrågat, särskilt av textilindustrin? I åratal har organisationer som Sustainable Apparel Coalition (numera Cascale) och inte minst EU:s gemensamma forskningscenter (JRC) kämpat med detta, med målet att enkelt kunna kommunicera till konsumenterna att de bör välja en produkt framför en annan. Arbetet intensifieras nu i samband med nya direktiv och förordningar.
Artikel
Från förstudie till genomförande
Textilkompassen grundar sig på frågan om hur kunskap om råvarors ursprung och påverkan kan bli mer tillgänglig, jämförbar och användbar för beslutsfattare.
Förstudien samlade perspektiv från industri, forskning och andra aktörer för att kartlägga kunskapsbehov och identifiera gemensamma utmaningar. Det genomförandeprojekt som nu pågår bygger vidare på detta arbete med ambitionen att utveckla ett öppet och vetenskapligt baserat kunskapsunderlag.





Åsa Strandberg är initiativtagare till Textilkompassen och bedriver parallellt med det strategiska arbetet forskarstudier vid Mittuniversitetet kopplade till projektet. Med 17 års branscherfarenhet på H&M och akademisk expertis inom ekonomi och ekoteknik har hon de senaste 15 åren ägnat åt att öka förståelsen för resursbehovet inom textilproduktion och dess konsekvenser för biologisk mångfald. Hennes arbete fokuserar på den textila värdekedjan från frö till fiber och utforskar hur materialval påverkar markanvändning, resursanvändning och ekosystemhälsa. Inom Textilkompassen bidrar hon till projektets strategiska inriktning och stöder utvecklingen av transparenta beslutsstödsverktyg som hjälper företag att göra mer välgrundade materialval.
Projektstrateg och doktorand

Ida Britta Petrelius är IUC Jämtland Härjedalen projektledare, med bred erfarenhet av att arbeta i skärningspunkten mellan industri, forskning och offentlig sektor med frågor relaterade till hållbar utveckling och omställning genom tillämpad forskning, systeminnovation, designmetoder och cirkulära stratergier.
Projektledare, Sverige

Nina Alsborn är projektledare på Fibershed Norge med arbete i skärningspunkten mellan textilier, lokal resurshantering och systemförändring. Bakgrund från småskalig textilproduktion, traditionellt hantverk, undervisning och projektutveckling. Särskilt fokus på regenerativa textilsystem, norsk ull och animaliska fibrer samt tvärvetenskapligt samarbete mellan gräsrotsnivå, forskning och offentlig sektor. Fokus på lokala resurser och bioregionalt tänkande, facilitering och kunskapsdelning, småskalig produktion och systemförändring.
Projektledare, Norge

Partner och kommunikationsansvarig
Tone Skårdal Tobiasson är en erfaren journalist som under många år arbetat som spridnings- och kommunikationsansvarig för forskningsprojekt relaterade till textil och hållbarhet. Hon har ett stort och internationellt nätverk och motsvarande expertis relaterad till det pågående arbetet med livscykelanalyser för textilier, och har varit medförfattare till debattinlägg, akademiska och populärvetenskapliga artiklar i ämnet. Hon deltar även i offentliga utfrågningar och ombeds bidra till detta arbete från flera håll.

Projektstrateg och doktorand
Åsa Strandberg är initiativtagare till Textilkompassen och bedriver parallellt med det strategiska arbetet forskarstudier vid Mittuniversitetet kopplade till projektet. Med 17 års branscherfarenhet på H&M och akademisk expertis inom ekonomi och ekoteknik har hon de senaste 15 åren ägnat åt att öka förståelsen för resursbehovet inom textilproduktion och dess konsekvenser för biologisk mångfald. Hennes arbete fokuserar på den textila värdekedjan från frö till fiber och utforskar hur materialval påverkar markanvändning, resursanvändning och ekosystemhälsa. Inom Textilkompassen bidrar hon till projektets strategiska inriktning och stöder utvecklingen av transparenta beslutsstödsverktyg som hjälper företag att göra mer välgrundade materialval.

Projektpartner
Camilla Åmot Aarhaug arbetar praktiskt med material, textilier och hantverk, med fokus på vävning och utforskning. Genom sitt arbete testar och synliggör hon kopplingar i textila värdekedjor. Hon lyfter fram hur lokala resurser kan bidra till mer lokala och hållbara lösningar inom textil.

Henrik Haller är docent inom miljövetenskap och forskar om hållbar markanvändning. Han har även lång praktisk erfarenhet av ekologisk odling i olika klimat.
Forskare
%20-%20Are%20Severin%20Ingulfsvann.png)
Are Severin Ingulfsvann är docent i ekologisk ekonomi och etik och har undervisat i ekologisk ekonomi, etik, ekofilisofi och cirkulär ekonomi sedan 2012. Hans forskningsintressen är främst kopplade till konsumtion i friluftsliv och ekologisk ekonomi. I Textilkompassen leder och koordinerar Are Nord Universitets insatser.
Projektkoordinator, Norge

Ove Daniel Jakobsen har forskat och föreläst inom det tvärvetenskapliga området ekologisk ekonomi i flera decennier, vilket har resulterat i en omfattande mängd vetenskapliga publikationer, både artiklar och böcker. Dessutom har han lagt stor vikt vid att arbeta i praktiken och lyft fram utmaningar relaterade till hållbarhet i ett brett sammanhang. Han argumenterar för att utmaningarna inte kan hanteras enbart genom stegvisa anpassningar, utan istället kräver grundläggande förändringar på både individ- och systemnivå.
Projektpartner
%20-%20Lill-Beathe%20H%C3%A5pnes_JPG.png)
Lill-Beathe Håpnes
Nord Universitet
Lill-Beathe Håpnes är universitetslektor vid Nords universitets handelshögskola. Hennes forskningsintressen fokuserar på myndigheters instrument för affärsutveckling, inkluderande offentligt ägande och inkubatorprogrammet. Hon brinner också för praktiknära och innovationsorienterad forskning som kan föra samhället mot en mer cirkulär ekonomi, där avfall elimineras och resurskvaliteter bevaras.
Projektpartner

Jorunn Grande
Nord Universitet
Jorunn Grande är doktor i företagsledning och docent med inriktning på innovation och entreprenörskap, landsbygds- och naturbaserade företag, strategiska allianser och nätverk, socialt entreprenörskap, små och medelstora företag, faktorer som påverkar värdeskapande och värdeutvinning, resursbaserad syn och dynamiska förmågor
Projektpartner

Amsale Kassahun Temesgen
Nord Universitet
Amsale Temesgen är docent vid Nord University Business School. Hennes forskning inriktar sig på ekologisk ekonomi, hållbarhetsomställningar, klimatanpassning och hållbar utveckling.
Projektpartner

Projektledare, Sverige
Ida Britta Petrelius är IUC Jämtland Härjedalen projektledare, med bred erfarenhet av att arbeta i skärningspunkten mellan industri, forskning och offentlig sektor med frågor relaterade till hållbar utveckling och omställning genom tillämpad forskning, systeminnovation, designmetoder och cirkulära stratergier.

Projektledare, Norge
Nina Alsborn är projektledare på Fibershed Norge med arbete i skärningspunkten mellan textilier, lokal resurshantering och systemförändring. Bakgrund från småskalig textilproduktion, traditionellt hantverk, undervisning och projektutveckling. Särskilt fokus på regenerativa textilsystem, norsk ull och animaliska fibrer samt tvärvetenskapligt samarbete mellan gräsrotsnivå, forskning och offentlig sektor. Fokus på lokala resurser och bioregionalt tänkande, facilitering och kunskapsdelning, småskalig produktion och systemförändring.



Partner och kommunikationsansvarig
Tone Skårdal Tobiasson är en erfaren journalist som under många år arbetat som spridnings- och kommunikationsansvarig för forskningsprojekt relaterade till textil och hållbarhet. Hon har ett stort och internationellt nätverk och motsvarande expertis relaterad till det pågående arbetet med livscykelanalyser för textilier, och har varit medförfattare till debattinlägg, akademiska och populärvetenskapliga artiklar i ämnet. Hon deltar även i offentliga utfrågningar och ombeds bidra till detta arbete från flera håll.
Projektpartner
Camilla Åmot Aarhaug arbetar praktiskt med material, textilier och hantverk, med fokus på vävning och utforskning. Genom sitt arbete testar och synliggör hon kopplingar i textila värdekedjor. Hon lyfter fram hur lokala resurser kan bidra till mer lokala och hållbara lösningar inom textil.

Forskare
Henrik Haller är docent inom miljövetenskap och forskar om hållbar markanvändning. Han har även lång praktisk erfarenhet av ekologisk odling i olika klimat.


Projektpartner
Ove Daniel Jakobsen har forskat och föreläst inom det tvärvetenskapliga området ekologisk ekonomi i flera decennier, vilket har resulterat i en omfattande mängd vetenskapliga publikationer, både artiklar och böcker. Dessutom har han lagt stor vikt vid att arbeta i praktiken och lyft fram utmaningar relaterade till hållbarhet i ett brett sammanhang. Han argumenterar för att utmaningarna inte kan hanteras enbart genom stegvisa anpassningar, utan istället kräver grundläggande förändringar på både individ- och systemnivå.



Projektkordinator, Norge
Are Severin Ingulfsvann är docent i ekologisk ekonomi och etik och har undervisat i ekologisk ekonomi, etik, ekofilisofi och cirkulär ekonomi sedan 2012. Hans forskningsintressen är främst kopplade till konsumtion i friluftsliv och ekologisk ekonomi.

%20-%20Are%20Severin%20Ingulfsvann.png)
Projektpartner
Lill-Beathe Håpnes är universitetslektor vid Nords universitets handelshögskola. Hennes forskningsintressen fokuserar på myndigheters instrument för affärsutveckling, inkluderande offentligt ägande och inkubatorprogrammet. Hon brinner också för praktiknära och innovationsorienterad forskning som kan föra samhället mot en mer cirkulär ekonomi, där avfall elimineras och resurskvaliteter bevaras.

%20-%20Are%20Severin%20Ingulfsvann.png)
%20-%20Lill-Beathe%20H%C3%A5pnes_JPG.png)
Projektpartner
Amsale Temesgen är docent vid Nord University Business School. Hennes forskning inriktar sig på ekologisk ekonomi, hållbarhetsomställningar, klimatanpassning och hållbar utveckling.




Projektpartner
Jorunn Grande är doktor i företagsledning och docent med inriktning på innovation och entreprenörskap, landsbygds- och naturbaserade företag, strategiska allianser och nätverk, socialt entreprenörskap, små och medelstora företag, faktorer som påverkar värdeskapande och värdeutvinning, resursbaserad syn och dynamiska förmågor

%20-%20Are%20Severin%20Ingulfsvann.png)

Samverkan för kunskapsbyggande
Textilkompassen utvecklas i samverkan med industri, offentlig sektor, forskning och andra relevanta initiativ. Fyll i formuläret för att ta del av nätverk, aktiviteter och resultat, men också för samverkan kopplad till kunskapsutveckling och för att stärka utvecklingen av framtidens beslutsunderlag för textila värdekedjor.
Inga åtaganden, utan en öppen inbjudan att delta i samtalet.
